Ibland klagar man. Rätt så ofta dessutom, eller ah, hela tiden klagar jag nog. Nu för tiden iallafall. Känner mig som en riktig bittertant stundtals. Okej, jag ska komma till sak. Faaaan om man får uttrycka sig så, vad jag jobbar mycket nu. Det är inte så att jag jobbar över 200 timmar i månaden, utan att jag jobbar så dumt på dagarna. Jag börjar tidigt på morgonen på ett ställe och går av på natten på ett annat. Upp tidigt igen osv. En stund ledigt emellan men inte tillräckligt för att hinna med nåt vettigt. Jag är ledig 4 dagar i månaden och då ska allt hinnas med. Jag har en sambo som vill göra grejer, vänner som skall umgås med, en tvätthög som aldrig tar slut och en lägenhet som skall hållas ren och fräsch. Nu jobbar jag inte dubbla pass varje dag men varannan vecka jobbar jag 12 dagar på raken och det tar på krafterna gott folk. Jag må vara ung, pigg och alert men ibland säger kroppen bara NEJNEJNEJ. När ska jag få känna den där känslan att ”hmm, undra vad jag ska göra idag?” Jag minns inte sist jag sa ”jag har ingenting att göra.” Jag har miljoner saker jag måste göra! :P Så just nu går jag i djupa funderingar om hur jag ska göra med jobb och dyligt. Man vill ju inte gå in i väggen som 25åring?

 

Men så har man ju den här underbara hobbyn. Som idag, en ledig eftermiddag att bara ägna åt hästarna. Pyssla i lugn och ro. Kolla på hur de busar i hagen och njuter av det lilla vårgräset som kommit upp. Men så tittar man på klockan, jahopp, om ett par timmar ska jag upp och jobba 07.00-00.30. Tjugo ynka fisiga minuter emellan för att ta sig från ena jobbet till det andra. Härligheten man känner blåser bort på en millisekund och känslan förvandlas från lycka till stress. Shit, jag måste hinna handla nån lunch till imorgon, jag måste förbi jobbet och hämta ditten och datten till första kunden imorgon, och duscha kanske är smart? Kommer hem ca 20.00, duschar, äter, rastar hunden och bums så är klockan 22 och man ska i säng. Inte ens ett jäkla tv-program hinner man se. Och nu sitter ni och tänker: men ahaa, blogga hinner du minsann?? hallå ja, man måste ju prioritera! 

 

Vad jag försöker säga är att nånstans måste man inse att det inte är värt att jobba så mycket och oregelbundet. Vad ska man ändå göra med pengarna om man inte har någon tid över att spendera dem? Vissa dagar är såklart jobbigare än andra men jag kände bara att jag behövde få ur mig allt det här klagandet. Dela med mig till dem som sitter hemma och har en underbar jobbsituation. Som jobbar måndag till fredag helt regelbundet eller som kanske har en massa cash och allt löser sig? Jag tycker nog att jag alltid vart flitig och arbetssam, men jag börjar nog bli gammal. Stel och ont i lederna, Herregud, nu har Agda på 70 bast talat. 

 

NÄÄÄ, nog med klagomål och gör något åt saken. Man lever bara en gång var det någon som sa. Dags att sova och ta tag i den där helvetesjävladagen imorgon. Ursäkta bitterheten! Lättar upp stämningen med ett par härliga bilder från idag iallafall så ska jag drömma om långa dagar i stallet utan stress!