Eftersom jag inte visste helt hundra så sa jag inget, men nu är det helt bestämt. Vi ska tävla imorgon! :D inget stort alls, bara E-klasser så det blir lugnt för vår del, men ska ändå bli kul att få komma ut lite och göra nåt riktigt roligt :D jobbar dock till sju ikväll så det kommer bli en lång kväll i stallet. Jag ska rida en snabbis, allt ska packas och Gossen skall putsas! 

 

 

Riktigt kul också att Ola, Jill och hennes pojkvän skall åka med! Jippi :D

 

 

Efter ridpasset fick han gå ut i den stora gräshagen en liten stund. Dags att vänja honom nu när det snart är sommar! Han såg ut att njuta, riktigt nöjd, min fina pojke <3

 

 

Jobbar just nu men ska åka och rida efter jobbet igen! Wiiiie :D 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har fått tydliga råd om att han ska tränas på väldigt mjukt underlag så idag lades mycket energi på banan! Först harvade jag den så den verkligen grävde ner på djupet, och efter det sladdade jag den så den blev plan och fin :D tack till Roger som hjälper mig med dessa stora maskiner!!! 

 

Först harva...

 

Vi var på återbesök i Ale i onsdags. Jag och Roger åkte dit med Gosd och jag hade såklart stora förhoppningar trots att jag lovat mig själv att inte ha det. Dem kollade igenom honom, han longerades och veterinären tyckte han såg mycket bättre ut än innan. Jag var dock lite skeptisk, jag tyckte fortfarande han såg väldigt halt ut, men jag tänkte "håll käft Ida, du är ingen veterinär!" Dem tog av gipset efteråt och hovslagaren Björn slog på en sko. "Skulle vi inte limma på en sko?" Frågar jag eftersom den andre hovslagaren från veckan innan sa att man inte kunde spika i den hoven. Men Björn lugnade mig och sa att han visste vad han gjorde. 

 

 

Efter att skon kom på var han ännu haltare, denna gången även på rakt spår vilket han inte var innan. Veterinären och Björn menade på att det skulle bli bättre inom några dagar och att det är på grund utav att hoven vart inflammerad och blir väldigt öm när man spikar i den. Jaha, tänkte jag. Jag litar på dem så Gossen lastades och vi for hem. 

 

 

Väl hemma hade jag blivit tillsagd att Gossen kunde gå ut i vanlig hage. Och gissa hur mycket det uppskattades?! Efter att ha stått inne flera dagar och endast gått i sjukhage såg Gossen rätt lycklig ut. Men det varade inte länge. När jag skulle ta in honom hoppade han nästan på tre ben. Han stödde litegrann men det var knappt. Jag får smått panik och får prata med veterinären igen. Gossen får metacam och stå inne. Jag frågar mig själv om det här verkligen är normalt eller om skon sitter allvarligt fel eftersom han blev så dålig på bara några timmar. Jag fattar telefonen och ringer Michael Knap, en duktig hovslagare som jag litar på. Jag frågar honom om Gossen och vad han tror. Han säger åt mig att låta Gossen stå i box och att han kommer till oss dagen efter. 

 

 

Torsdagen var ett helvete. Jag stod på jobbet och värkte. Att se Gossen gå så dåligt gjorde att jag gick sönder inuti. Visst, han stod på hoven, men så fort han skulle ta sig någonstans så gjorde det ont. På onsdagskvällen var han bitter, irriterad och ledsen. Det såg man på honom. Jobbet på torsdagen tog en evighet. Jag ville bara att klockan skulle bli fem så jag kunde kasta mig till bilen och åka till honom. 

 

 

Väl i stallet tittade jag in till min lille gule häst. Jag pratade lite med honom och han kom fram till mig. Jag blinkade och frågade, "såg jag vad jag just såg?!?!" Han gick klockrent fram till boxdörren. Jag öppnade, satte på honom grimman och ledde ut honom i gången. Ingen hälta alls. Jag stod med öppen mun. Jag vände runt honom i gången och när han belastade sitt vänster framben så fanns en liten markering, men inte mer. Jag kramade honom hårt och länge. Som i en film typ.

 

 

Michael Knap kom ändå och tittade på kvällen. Jag frågade om det kunde vara metacamet som gav så mycket smärtlindring att han förändrades så, men det trodde han absolut inte. Skon fick sitta kvar eftersom han blivit så pass bra över natten och nu blir det vila och hålla sig borta från hårt underlag i 7 dagar. Om han är bra tills dess borde jag börja kunna rida trodde han. Det bästa av allt, han får gå ut i sin hage iallafall! :) då känns det ändå så mycket bättre. Pratade med mamma imorse och frågade hur han såg ut när hon ledde ut honom till hagen. "Han gick med stora glada kliv"! Svarade hon. Det värmer i mitt hjärta <3

 

 

 

 

 

I torsdags åkte jag och Agnes in till Ale djurklinik med Gossen. Han har ju haltat en del det sista så det var dags att boka en tid. När jag visade upp honom för veterinären haltade han dock ingenting på rakt spår eller i ridhuset. "Jaha" tänkte jag. Har jag kommit med en frisk häst? Men nejdå, när jag fick longerat honom på liten volt på hårt underlag så såg man hältan tydligt. Nästan skönt på något sätt eftersom jag visste att nåt va fel. Man vill ju inte bli hemskickad utan åtgärder och så är hästen dålig igen dagen efter det. Nejnej. 

 

 

Gossen fick av sin sko och rensat rent. Röntgenbilder togs som visade att han spricka inte var så farlig trots allt eftersom det inte bildats några "kanaler" vidare. Alltså att det bara var en enda spricka som inte vandrar vidare och blivit fler. Det var däremot inflammerat och han var rejält öm på hela insidan av hoven. Hovslagaren och veterinären försökte hitta en böld någonstans men fann ingen. Eftersom Gossen har lite skev benställning och hovar som växer massor på yttersidan men inget på innersidan så blir det väldigt svårt att få i sömmar där. Veterinären menade på att en söm legat och tryckt på kötthoven så det blivit som ett blåmärke. Därav så har han haft ont. 

 

 

Men, dem gjorde hans lilla hov renare än någonsin, gipsade den och skickade hem oss med order om att Goss ska gå i liten torr sjukhage. Så åker vi tillbaka i nästa vecka och om han är bättre då så ska man limma på en sko. Har aldrig sett det innan men det skulle tydligen vara rätt populärt (men jäkligt dyrt)... Menmen, funkar det så kör vi på det :D är han inte bättre så gipsas han om...

 

 

Gossen skötte sig fint hela dagen. Fick beröm över hur cool och lugn han var :) då är man en stolt matte!  Han var dock inte lika populär när han kissade en hel jäkla flod inne hos hovslagaren. Han sprang och hämtade en hink och satte under snoppen på honom, och herregud, hästen fyllde nästan den med!! Haha! 

 

 

Skämt åsido, det känns ändå bra och jag ska inte ha några förhoppningar eftersom man bara blir besviken om det visar nåt annat. Men han verkar inte ha ont nu när han har gipset iallafall. Och det är huvudsaken, att lilla Gossi mår bra <3 

 

 

Tänkte ändå att jag ska försöka kolla upp den där sprickan noggrannare nu i veckan så den inte blir större. Men huvudsaken är iallafall att han är på bättringsvägen :) 

 

 

Jobbar till fem idag och sen åker jag till stallet direkt för att kolla Goss återigen :) ha en jätte bra dag alla!!!

 

 

Har helt glömt att berätta att vi fått tillökning på gården! Hux Flux som är en border collie är nu familjemedlem hos familjen Anzén :) en mycket glad och positiv vovve! han kommer från Jills föräldrars gård och han är supermysig :D