Varför det blev som det blev...
Ja allting blev inte alls som det var tänkt. Men jag ska förklara så gott det går. Planen var att Dante skulle åka till Robert Lagergren igår (fredag). Allt var preppat och klart. Men på torsdagen får vi ett meddelande från Robert där han skriver att han skadat sina axlar och inte kommer kunna ta emot Dante. Kanske senare på året men inte nu. Ärligt talat så kändes det som att allt sabbades. Det låter extremt men med all otur som följt mig den sista tiden så kände jag bara "ååååhhh, kan det inte bara flyta?! Kan det inte bara bli som planerat nån gång?! Hur ska vi lösa detta nu?" Allt var fixat med att Jill skulle komma med Nikkita, förväntningarna på att Dante skulle bli inriden och se möjligheten att rida med mamma komma närmre. Men det gick sönder. Det blev plötsligt kaos. Jag ringde runt och försökte få tag i en annan tränare som var villig att ta sig tiden att rida in Dante. Och för en jäkla gångs skull så hade vi tur. Jag fick tag i Anna och Peter Ljungberg. Peter är en känd tränare med jätte bra meriter. Dem hjälpte oss och sa att dem kunde ta Dante för inridning :D Stenen i hjärtat försvann totalt och jag blev så glad!!!! Dessutom kunde vi köra dit han direkt så han åkte på fredagen som planerat, enda skillnaden var att det blev till en annan tränare. Jag har hört så mycket bra om Peter och är helsäker på att detta kommer bli superbra! :D tack till dessa människor som gjorde detta möjligt!!
Färden till Peter och Anna i hökerum gick jätte bra. Trots att han inte åkt transport så mycket skötte han sig jätte bra :)
Väl framme verkade Dante väldigt lugn. Han tittade på alla hästkompisar och det var med ett härligt lugn vi körde därifrån. Äntligen har det börjat. Det som var hela planen när mamma och Roger köpte denna söta krabat :) vi ska åka och hälsa på honom snart och pussa på hans vita mule!
Trackback