Vem är jag?

Jag är en 22-årig tjej som älskar hästar. Jag fyller år den 15 december (haha jag har fått höra att om man är född i december så är man definitivt inte planerad) haha. Varför skriver jag det?! Jag bor i en lägenhet i den lilla staden Alingsås och jag har bott där i 3 år. 
 
Min familj består av 2 delar kan man säga. Mamma bor i lagmansholm med sin man Roger. Och det är dem som äger stallet där min gosse och Co. står. På mammas sida har jag två syskon, en äldre bror som heter Filip (24 år) och en lillasyster som heter Agnes (9 år). 
 
Min pappa är bosatt i Göteborg där han bor med sin fru Annica. Där har jag en lillebror som heter Lucas (10 år). 
Jag vill lägga till att alla mina syskon är halvsyskon. Kanske låter helt knäppt men så är det. 
Jag har växt upp i Gråbo, en liten ort med typ en shellmack och en livsmedelsbutik. Hände inte mycket men flyttade till stenkullen när mina föräldrar gick isär 1996. 
Sedan har jag flyttat hit och dit, bodde i brobacka i några år, flyttade in till stan, fram och tillbaka. Ja det var ett jävla velande. Men nu har jag bägge fötterna på jorden och känner att Alingsås där jag vill vara. 
Lite information om mig:
 
Arbete: Kristineholmskiosken, även kallad bögens!
Civilstatus: ingen pojkvän direkt, men är på något sätt bunden på ett positivt sätt.
Favoritfilm: Law abiding Citizen
Tecknad: Spirit (finns det ens något att diskutera om?!) 
Favoritbil: min Toyota såklart!
Serie: FRIENDS
Drömresa: är inte så mycket för att resa faktiskt, men en tripp med min goda vän Jill hade suttit fint!
Hästinriktning: western, no doubt.
Drömyrke: hovslagare. Tänk vad pengar jag hade sparat!
 
Om jag inte höll på med hästar: då skulle jag nog helt ärligt spelat fotboll. Så himla lätt i fötterna! 
Om jag ska säga något negativt om mig själv så är det att jag har dåligt tålamod. undantagsvis inte med hästarna men mycket annat. Bilförare till exempel. Då kan jag gapa, riktigt högt!
 
I skolan läste jag samhäll ekonomi. Har inte en susning om varför jag valde det, men det vet väl ingen? Försökte hänga med och upptäckte som många andra att kompisar var roligare och skippade en hel del. Något jag ångrar idag, men nu finns ingen återvändo. 
 
Rent allmänt så är jag nog en rätt normal tjej. Pratar för mycket när man är berusad, har långa samtal om killar och hästar med vännerna och är helt enkelt rätt social. Däremot när man jobbat en hel dag med kunder så är det underbart att komma till stallet och vara där ensam med hästarna. Haha fast ibland kommer jag på mig själv att jag står och pratar med gossen! Vad fan ska han svara liksom? Men på något underligt sätt så känns det som att han förstår! 
 
Kort och gott, social och stabil! 
















Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback